Sedan Sverige genom ett riksdagsbeslut 1975 officiellt blev ett mångkulturellt land, har mottagning av invandrare varierat i omfattning och karaktär. Efter att tidigare vara baserat på konceptet assimilation, gick man över till integration.
Det mångkulturella samhällets idé är att en stat ska kunna ha många olika kulturer och att dessa ska samexistera. Vi ska se på den omfattande kritik av detta koncept som har framförts. Hur har det gått? Har den förda invandrings- och integrationspolitiken varit lyckad?
Det finns förvånansvärt litet forskning om detta. För landet som helhet finns en del att läsa. Migrationsverket har publicerat en del rapporter, men dessa ifrågasätter sällan grundkonceptet, utan tar upp sådant som sysselsättningsgrad och allmänhetens attityder till invandring. När det gäller den kommunala nivån vet vi väldigt lite om ekonomiska, sociala och andra konsekvenser, och en annan politik på området hade kunnat fungera bättre.
Det är välkänt att kommuner som under lång tid haft stor asylinvandring har drabbats av ekonomiska och sociala problem. Arbetslösheten bland invandrargrupper är mycket högre än bland inrikes födda, och antalet utanförskapsområden är stort.
Motala kommun är ett exempel på att man på kommunal nivå inte på något sätt följt upp och förstått vad införandet av mångkulturella samhället innebär. Det är uppenbart att Motala kommun sedan starten av de stora invandrarströmmarna under solidariskt Motalas styre borde påbörjat detta då man bla fick enorma bidrag för invandringen (ca 512 miljoner under 2015-2018 ). Det är inte enbart viktigt ur kort perspektiv följa upp de uppkommana problematiken, utan viktigare med ett mycket mer långsiktigt perspektiv.
Kommunen behöver införa en tydlig redovisning av ekonomiska, sociala, och kulturella konsekvenser som den förda mångkulturalistiska politiken medför. Det handlar om ekonomin för den kommunala administrationen, för bostäder, utbildning, integrationsåtgärder, mm.. Det handlar om sociala konsekvenser som blir ett resultat när integrationen misslyckas och utanförskapsområde uppstår.
Vi Sverigedemokrater anser att kommunen årligen bör presentera vad vi kallar ett mångkulturellt bokslut. Vilket innebär att samtliga kostnader och intäkter som invandringen generar redovisas, liksom sociala konsekvenser, och annat som är relevant för att ge en helhetsbild av hur den förda mångkulturalistiska politiken faller ut. Ekonomin runt alla kommunala integrations- och mångfaldsprojekt, liksom externa sådana som erhåller kommunalt stöd, ska redovisas.
Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att Kommunalfullmäktige beslutar:
Att. Motala kommun årligen skall upprätta ett mångkulturellt bokslut, vilket innebär att ett dokument skall upprättas och läggas fram för kommunfullmäktige, där intäkter, utgifter, och ekonomiska och sociala konsekvenser av invandringen skall redovisas. Även kommunens integrations- och mångfaldighetsarbete ska ingå, inklusive stöd för sådant till externa parter
2020-11-12
För Sverigedemokraterna Motala kommun
Jan Andersson
Gruppledare
