Äldreomsorgen skulle förmodligen inte klara sig en dag utan invandrad arbetskraft. Idag är många anställda inom äldreomsorgen utrikesfödda. En del talar god svenska, men allt för många har språkbrister.
Bor man och arbetar i ett land är goda språkkunskaper oerhört viktiga, i synnerhet inom äldreomsorgen. Sverigedemokraternas hållning är att en del av vägen till att integreras i det svenska samhället är att lära sig det svenska språket.
Personalen ska förstå, brukarna ska få förstå, de anhöriga ska kunna ringa. De här kraven tycker vi Sverigedemokrater är högst rimliga. Redan har man från regeringshåll infört språkplikt i socialtjänstlagen, språkplikt för nyanlända och satsat stora resurser på kommunal SFI-utbildning samt andra språkstöttande insatser.
Sambandet med den aktiva arbetsmarknadspolitiken är otvetydigt; den som ska vara anställningsbar på svensk arbetsmarknad behöver kunna tala flytande svenska. Detta bör naturligtvis vara gällande även inom den kommunala välfärden. Att en viss andel av personalen inte kan tala svenska på en tillfredsställande yrkesnivå vållar bekymmer på alla nivåer.
Bristfälliga språkkunskaper kan både leda till bristande arbetsmiljö och försämra förutsättningarna för kollegialt arbete. Felaktig uppfattning om direkta arbetsinstruktioner eller språkliga missförstånd i kontakten med brukare kan få allvarliga och oacceptabla konsekvenser.
Medarbetare måste ges möjlighet till språkhöjande kompetensutveckling, för att brukaren skall kunna lita på personalen fullt ut så att brukaren och anhöriga kan känna sig trygga med att kommunen ställer tydliga kompetenskrav inom den skattefinansierade välfärden. Nuvarande situationer måste få en skyndsam och permanent lösning.
Äldreomsorgen må vara särskilt utsatt, men problemen i kommunikationskedjan anhörig-brukare-personal förekommer även inom funktionhinders-, fritidshems och förskoleverksamhet. Funktionshindersverksamheten kräver, oavsett målgrupp eller del, att personalen förmår uppfatta språkliga nyanser och andra sorts verbala signaler på ett sätt som kräver goda kunskaper i svenska.
Men situationen inom fritidshem och förskola kan få särskilt graverande konsekvenser. Låga språkkunskaper inom utbildning för barn i ung ålder riskerar att gå ut över barnens språkutveckling. Ur ett integrationsperspektiv är det viktigt att fler barn till utrikesfödda deltar i fritidshem och förskola – en poäng vars själva huvudsyfte urholkas om med utländsk bakgrund, som redan från början är missgynnade i sin språkutveckling, omges av en personal som inte talar svenska enligt den nivå som bör kunna förväntas.
Inom samtliga fyra berörda områden råder personalbrist av varierande grad; en brist som förväntas öka under nästkommande årtionde. Den pressade rekryteringssituationen innebär en risk för personal med bristande språkkunskaper anställs. För att garantera hög kvalitet och en fungerande arbetsmiljö i välfärdens utförarled måste kommunen skärpa sina kompetenskrav, och detta särskilt i rekryteringsprocessen.
Språkproblem skapar inte bara praktiska problem – liv och död kan stå på spel när språkliga missförstånd uppstår i kritiska lägen. I dag finns det inga språkkrav alls för personal i äldreomsorgen, så kan det inte få fortsätta.
Personal som inte kan tillräckligt bra svenska arbetar idag ofta på egen hand, som inom hemtjänsten. De saknar ofta handledning eller utbildning i svenska, enligt en nyligen publicerad statlig utredning om kompetensen inom vård och omsorg (SOU 219:20).
I Kommunals enkät till skyddsombud uppger 73% att språkförbistring leder till oro bland brukare, ökad stress hos personalen och att uppgifter inte blir utförda
Det duger inte. Arbetsgivaren måste åläggas ett språkansvar, inte minst inom hemtjänsten och få stöd och medel så att de kan genomföra språklyft på arbetsplatsen. Det borde inte vara tillåtet att anställa en person som inte kan språket och sedan skicka ut personen i fråga ensam till brukare.
Situationen hade varit bättre om kommunen i ett mycket tidigare skede förstått svenska språkets betydelse inom de fyra områdena. Det borde varit självklart att fler nyanlända fått lära sig svenska språket under sin etableringstid
Mycket görs men fortfarande kommer många nyanlända med glädjebetyg från oseriösa SFIU-anordnare, skriver Kommunal i rapporten ”Svenska språket – A och O i äldreomsorgen”.
Dessutom håller inte vårdutbildningar alltid måttet. Kursers omfång och upplägg kan skilja sig åt rejält mellan utförare. Undersköterskeutbildningen på komvux är, till skillnad från gymnasieutbildningen, inte sammanhållande utan ges kursvis, påpekar kommunal. Och det går att strunta i kurser och ändå bli behörig,
Det finns även fall där vissa utbildare till och med bedriver utbildning med material på elevernas hemspråk för att få dem godkända, står det i en statlig utredning om kompetens i vården. Det finns exempel på hur språkbrister kan orsaka rena kränkningar och även leda till livsfarliga situationer för äldre. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anser att språkbrister är en risk inom omsorgen.
Föga förvånande klagar många kommuner idag över att nyanlända som har gått vårdutbildning i Sverige varken klarar språket eller har tillräckliga yrkeskunskaper.
Med hänvisning till ovanstående föreslår Sverigedemokraterna att kommunalfullmäktige beslutar:
• Att relevanta tjänstemän, som utgör kommunens expertis i frågan om snabb och flexibel språkträning får i uppdrag att – tillsammans med enhetschefer för respektive område – inleda arbete med kompetenshöjande språklyft för anställda inom äldrevården, funktionshinderverksamheten, fritidshem och förskola
• Att lämplig tjänsteman tilldelas ett parallellt uppdrag om att ta fram en lämplig modell hur språktester kan inlemmas i ordinarie rekryteringsprocesser vid nyanställning. Efter fullgjort uppdrag och återredovisad modell bör godkänd språktest vara villkor för nyanställningar inom berörda verksamheter. Samtliga uppdrag ska samverkas med berörd facklig organisation. Fullt implementerande bör dessa åtgärder leda till att arbetsmiljön förbättras, kompetensen inom kommunen ökar och att såväl anhöriga och vårdnadshavare som brukare och elever upplever ökad kvalitet i välfärdstjänsternas utförande
2020-11-12
För Sverigedemokraterna Motala kommun
Jan Andersson
Gruppledare
